Matilda Bergman

KUDUMBAM


Har du någon gång varit medlem  i en biståndsorganisation eller skänkt pengar vid ett enskilt tillfälle? Har du sedan funderat vart pengarna faktiskt tar vägen och och hur dina pengar bidrar till förändring över tid? Eller undrar du kanske hur fattigdom och icke-ekologiskt jordbruk hör ihop? Här nedan får du ett av många exempel på det som kallas bistånd.

Jag som skapat denna fotoutställningen heter Matilda Bergman och har en pumpa på huvudet på bilden till vänster. Den är jättetung. Under 4,5 månader praktiserade jag på organisationen Kudumbam i södra indien. De anställda är experter på ekologisk jordbruk och dess förutsättningar i regionen Tamil Nadu. Kudumbam har sedan 30 år tillbaka en relation med svenska biståndsorganisationen Svalorna Indien Bangladesh. Med öppna armar tog Kudumbam emot mig och mina två praktikantkollegor Klara och Elin, från oktober 2019 - februari 2020.

Ta gärna del av denna utställning, som i dessa tider fick bli en digitalt variant.  Om du önskar kan du dricka något gott, äta lite snacks och tänkta dig att du är på vernissage. Under andra omständigheter hade jag såklart bjudit på tilltugg, men nu är vi rädda om varandra och besöker utställningen hemifrån.

Trevlig läsning och tittning! 





Kolunji -  en kursgård för bönder i
södra Indien


Det är en lugn ljummen morgon på kursgården Kolunji i regionen Tamil Nadu. Om några minuter startar en tredagarskurs för bönder som vill lära sig ekologiska jordbruksmetoder. Klimatkrisen har sedan länge satt sina klor i den indiska landsbyggden och därför behövs ny, eller kanske snarare gammal kunskap återupplivas kring hur man kan bedriva jordbruk. De äldre odlingsmetometoderna är mer motståndskraftiga mot torka när det inte regnar tillräckligt. Om skördarna blir för små, ökar fattigdomen i bondefamiljerna.


Helgens kursdeltagare strömmar in en efter en i konferenshuset och plaststolarna gör skrapande ljud mot betonggolvet när de slår sig ner. Skorna lämnas utanför huset. Temperaturen är 35 grader i luften vilket gör att betonggolvet känns skönt och svalt under fötterna. Stolarna är utställda i en halvcirkel så att blickarna riktas mot Poppy John som ska ge information om helgens kursupplägget. Poppy är sedan 20 år tillbaka anställd på organisationen Kudumbam som driver kursgården Kolunji. De flesta arbetsdagar spenderar hon på organisationens huvudkontor som ligger i staden Trichy, ca en timmes bilfärd från Kolunji. När det är kursdags åker hon hit för att bidra med praktisk kunskap om ekologisk odling och om Kolunjis historia. Bönderna lyssnar till Poppy medan vi gör en 30 årig tillbakablick kring hur kursgården Kudumbam kom till.





Den här bilden är tagen 1990, precis i början av Kolunjis uppbyggnaden, då området ännu bestod av torr sandmark.  Idén om  Kolunji skapades som en motvikt till två problem. Det ena problemet handlar om den jordbrukspolitik som fördes under 60-talet i Tamil Nadu. Då infördes den så kallade “gröna revolution” vars intåg innebar statliga sanktioner av korsade arter (hybridgrödor) som odlades en åt gången, vilket kallas monokultur.  Att odla en gröda åt gången är en kortsiktig lösning som “i stunden” ger stor skörd, men i längden är ett problematisk odlingssätt eftersom det krävs variation av grödor för ett hållbart ekosystem. 

Eftersom man odlade en gröda åt gången, oftast ris, ledde detta till att bönder blev konsumtionsberoende av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Dessutom förstör kemiska bekämpningsmedel jordens fertilitet på sikt. Hybridgrödor, så som ris, kräver också stora mängder vatten vilket ställer höga krav på regn och vattenbesparing. Det gör bonden utsatt vid torka. Regeringens beslut om hybridgrödor sägs vara en akut åtgärd för att stoppa svält, men ledde till en långsiktig problematik där bönder marginaliserades då detta sätt att brukar jorden inte var hållbart i längden.














Det andra problemet som gjorde bondelivet svårare bestod i att buskskog som användes som mat till boskap under 80-talet, skövlades genom ett beslut  taget av politiker på regional nivå i Tamil Nadu. Detta ökade fattigdomen hos bönder, vars försörjning till stor del bestod av mjölk och lammkött. Djurens mat tog helt enkelt slut. Buskskog gick inte att sälja till bra priser och därför fällde man skogen och sålde den som billig ved. Istället planterades eukalyptusträd, vilka genererade i högre avkastning då trädmassan kunde säljas till pappersindustrin. Bilden ovan är en översiktsbild av Kolunji 2020. Idén om en grönskande kursgård som lär ut hållbara odlingssätt blev verklighet, och det är här som Svalorna Indien Bangladesh kommer in i bilden.















Med anledning av den skövlingen skapade Kudumbam en kampanj där man organiserade bönder för att skapa medvetenhet om situationen. I samband med detta, år 1989, kom två journalister från Stockholm till Tamil Nadu för att rapportera till svensk media om kampanjen. Journalisterna hade kontakter hos organisationen Svalorna Indien Bangladesh i Sverige, och skapade relationen organisationerna emellan. Monumentet som är placerad vid Kolunjis infart vittnar om Svalornas tidiga närvaro.




Kudumbams idé om en ekologisk kursgård gick i linje med Svalornas arbete, därför valde organisationerna att börja samarbeta med varandra. Svalorna var en stor del av Kolunjis uppbyggnaden som startade 1990. Utveckling av farmen var i centrum, liksom planering av  kurser för bönder. Svalorna bidrog också med inköp av olika fröer för att skapa biologisk mångfald. På så vis byggdes ett välfungerande ekosystem upp från start som kunde bli ett bra exempel för bönder kring vad som krävs för att få ekologiskt odling att fungera. På bilden syns en av Kolunjis 13 dammar. Dessa har byggts för att samlar upp regnvatten. Tekniken kallas vattenkonservering. Ett torrt hett landskap kräver att man tar vara på vatten när det väl regnar, främst under monsunperioden. Klimatkrisen har orsakat mindre regn de sista 10 åren, därför måste man ta tillvara på minsta droppe. När dammarna fylls under regnperioder, kan vattnet rinna över från en damm till en annan. Vattnet sipprar också ner i marken, vilket skapar en fuktig och bördig jord. Här på bilden visas Kolunjis största damm, som Svalorna bidragit till. Samarbetet mellan organisationerna pågick fram till 2010 men har även fortsättningsvis en fin relation.


Kolunji 1990                                                                                                                          Kolunji 2020
Kolunji har nu funnits som farm i 30 år. En grön oas har hunnit växa fram. Det finns två monument med Svalornas namn ingraverade (se tidigare bild om du vill läsa skriften). Såhär såg landskapet ut vid infarten av Kolunji år 1990.
Välkommen till 2020. Kolunji har växt till sig under sina 30 år. Kan du hitta monumenten på bilden? De finns kvar! Kolunjis kärnverksamheten för bönder består, men har expanderat och möter numera också omvärlden utanför jordbrukssamhället. Studenter, både nationella och internationella, åker till hit och får målgruppsanpassade utbildningar utifrån sitt kunskapsområde. Dessa är vanligtvis jordbruk, bioteknik, mikrobiologi eller socialt arbete etc. Kursinnehållet kan handla om hur mat produceras på ett hållbart sätt eller hur jordbruksfrågor kan ses utifrån sociala, kulturella och ekonomiska perspektiv.


Från vänster; . K. Nvistha, R. Madhumathi, S. Lavnya, R Poornasi, D. Preta S, Lavanya, S. Pahvithra ,  J. Lavanya

Här är ett exempel på en studentgrupp som som inte tillhör gruppen bönder, men som ändå har nytta av kunskaper kring ekologiskt jordbruk. Dessa sju unga kvinnor är här för att utveckla sina kunskaper inom sitt område hortikultur, läran om växter och näring. Under 10 dagar besöker de Kolunji och fält runt omkring tillsammans med Kudumbams kunniga anställda. Förutom den självklara utbildningen i ekologisk odling får studenterna fundera kring hur jordbruket påverkas av klimatkrisen. Flicka till höger heter J. Lavanja. Hon förklarar vad som motiverar henne att studera hortikultur.

“För att att rädda människor och vår planet”, svarar hon bestämt.


Studenternas som till vardags tillbringar tid vid universitet får inte praktisk utbildning i ekologisk odling, därför är Kolunji en viktig resurs för denna gruppen och många andra som har ett huvudämne kopplat till jordbruk. Här förbereder studenterna presentationer om de ekologiska jordbruksmetoder som de lärt sig under sin vistelse på Kolunji. Vi lämnar studenterna åt sitt arbete och tar en titt på vad bönderna som vi träffade i början har för sig på sin kurs.

Bönderna har nu lyssnat klart på Poppys instruktioner och påbörjar en tur Kolunji runt där de får lära sig olika odlingsmetoder vid olika stationer. Poppy visar vid första stationen hur man odlar i “gröna påsar”. Fördelen med dessa är att de är lätta att flytta runt och är enkla att odla i på hustak. På så vis utnyttjar man möjligheten till takodling där solens strålar lätt kommer åt växterna. I green bags kan man odla ekologiska grönsaker. Bördig jord, ekologiskt gödsel och fibrer från cocosnötter blandas tillsammans för att ge en bra växtlighet. Växterna måste vattnas dagligen och en gång i veckan behöver man förstärka jordens näring med Panchakaviya som är en blandning av produkter från ko. 

“ Det går att odla på taket under hela året, dessutom är det bra träning och avslappnande, berättar en entusiastisk Poppy som själv odlat upp varje millimeter av sitt eget tak där hemma”.



Medan bönderna får stoppa ner fröer och blanda till jord tar vi en liten rundtur på Kolunji. Här är Ramadass Perumal som arbetar på kontoret i Trichy, men som åker ut till farmen och ihop med Poppy för att förbereda inför utbildningar så som tredagarskursen för bönder.

“Detta är ekologiskt chili som växer fint utan bekämpningsmedel”, berättar han.

Chilin används i södra Indiens kök likt peppar används i Sverige. Det finns chili i alla maträtter med undantag för några få.


Att odla utan bekämpningsmedel gynnar inte bara jorden som chillin växer i, utan också den som äter chili och annan mat utan kemiska besprutning. Hård besprutning har under årens lopp missgynnat Tamil Nadu bornas hälsa. Den totala mängden bekämpningsmedel som används har ökat mer än tio gånger från 1958 - 2015. Detta har medfört att allergier, infektionssjukdomar, hormonproblem och lever, lung och njurproblem har ökat. Hårdast drabbade är bönder, deras familjer och anställda. Bekämpningsmedel kommer in i kroppen när man antingen använder bekämpningsmedlen eller om man bor nära fälten som är sprayade med medlen. Ekologisk mat handlar alltså inte bara om den egna hälsan för den som äter maten. Väljer du ekologisk mat minskar du också fattigdom eftersom den som odlar använder sig av hållbara tekniker som är långsiktiga och bidrar till den egna bondens hälsa. Chilin som odlas fyller en funktion som modell för hur man odlar för den som besöker farmen och används även till  Kolunjis storkök som lagar vegetarisk mat dagligen. Följ med in i köket hos Pappu på nästa foto.


Det är minst 40 grader i det lilla betongköket på farmen. Det ångar varmt från en gryta och kryddofter sprider sig ända ut på gården. Snart ska bönderna få lunch. Varken hettan eller ljudet påverka kökschefen Pappu nämnvärt. Hon är en av de 17 anställda här på Kolunji och rör vant mellan grytorna. Mat ska finnas för alla som arbetar eller deltar i kurser här. Eftersom detta är en kursgård där folk sover över, finns behov av en strukturerad vardag med regelbundna måltider.
En maskin står på högvarv för att förbereda den indiska risrätten Idly.

“Jag har arbetat på Kolunji i femton år. Först hade jag hand om skötsel av plantor men sedan ca tio år tillbaka lagar jag mat varje dag mellan 6:30 - 17:30. Jag är ansvarig för köket och förbereder frukost, lunch, middag och te två gånger per dag ihop med kollegor. Jag gillar allt jobb här, jag tycker så mycket om att laga mat!”




1. Hunden
Bönderna äter Pappus mat i matsalen på Kolunji. När maten är uppäten tar var och en med sig sin tallrik för att diska av den i diskhon som finns utomhus. På betongplatån står gårdshunden redo att äta upp resterna. Att ta tillvara på resurser är Kudumbams signum.
2. Hönan
Hönor håller sig också framme när det finns något att picka i sig. Deras ägg används i vanlig ordning som mat på farmen, men äggen har även ett extra uppdrag vilket är att agera gödsel, vilket ni ska få se lite längre fram vid böndernas nästa station.
3. Kossan
Kolunji ger upplevelsen av hur ett välfungerande ekosystem fungerar, där odling och djurhållning är väl integrerade med varandra. Kor har en betydande roll för bönders jordbruk i Tamil Nadu och självklart är Kolunjis ekologiska kretslopp inget undantag. Här rör sig korna endast inom området, vilket påminner om hur vi sköter kor i Sverige. Överlag lever dock kor i Tamil Nadu utan hagar, men vet ändå vilken bonde de hör hemma hos och går ofta hem för att mjölkas på kvällen. Det är lite “frihet under ansvar”. Inom hinduismen är kor heliga, men alla oavsett religion behandlar kor väl. Det serveras inte nötkött på restauranger även om den är en “non-veg” restaurang, vilket innebär att restaurangen serverar kött. Orden “veg” eller “non-vet”  är tydligt markerat vid dörröppningen till varje restaurang.



Athi Muthulakshmi är en av Kolunjis anställda och har precis hämtat korna som varit utspridda på farmen. Hela Förmiddagen har de vandrat fritt men nu är det dags för lite ompyssling.



“ Jag har arbetat på Kolunji i tio år. Först arbetade jag med trädgårdsarbete och komposter nuförtiden är jag ansvarig för korna. Jag ger dem mat och mjölkar dem varje dag. Varje vecka får de dessutom ett “cow bath”, då spolar jag dem rena med en slan”.


Nu ska denna kossan bli mjölkad. Sedan är det fritt fram för henne att strosa runt på farmen och spana nyfiket på deltagarna på tredagarskursen. Bönderna har ätit klart och ska få lära sig om gödsel, bara ett stenkast från denna kossans mjölkningsstation.



Ett gäng mätta deltagare lär sig här ett ekologiskt jordbruk måste gödslas och bespruta med ekologiska metoder. I spannen blandas en mix av näringsrikt innehåll som sedan kan strös över fält. Minnathur Kanthan Subramaniinstruerar i vit skjorta visar med händerna hur deltagaren Vijayarajan Ramasamy ska vispa med handen i båda riktningar för att få ett bra resultat. Detta ska upprepas dagligen under några veckor tills gödslet är färdigt. Just nu finns kodynga och diverse mjölkprodukter i spannen.


Det här fruktfatet med mango, papaya, ananas, banan och ett ägg på toppen ser aptitligt ut. Men det ska inte ätas, det ska ner i hinken med kodynga och mjölkprodukter.


 


Sist men inte minst hälls kokiss ner i spannen och Vijayarajan får röra igen. Den här typ av gödselteknik handlar om att nyttja naturliga resurser från växt och djurrike i ett fungerande kretslopp som skapar hållbar odling.

Kolunji har under sina 30 år fungerat som en experimentell miljö gällande tekniker kring vattenbesparing och omvårdnad för att växter att trivas, ge bra skörd och stå emot klimatförändringar. Kunskaperna har dokumenterats och spridits vidare genom LEISA Network, som är ett nätverk bestående av 82 biståndsorganisationer i Tamil Nadu. Nätverkets syfte är att införa fältträning för bönder som metod inom civilsamhällesorganisationer. Den framtagna kunskapen på Kolunji har på så vis bidragit till generell kunskapshöjning genom sin spridning i hela Tamil Nadu. Att utveckla hållbara odlingsmetoder utan gifter, och att sprida kunskapen om odlingssätt som står emot klimatförändringarna är också en del av Svalornas arbetsområde, därför har de med sitt bistånd haft ett långvarigt samarbete som resulterade i något som kunde växa efter avslutat samarbete. Idag är svenska Framtidsjorden och Emmaus International de organisationer som främst arbetar med Kudumbams fortsatta utveckling av farmen.


Vijayarajan Ramasamy har blandat klart gödsel och hunnit ställa sig vid nästa station. Han och hans kompis har kört 30 mil för att kunna delta i kursen.

“ Jag har kommit hit för att lära mig alla metoder för ekologiskt jordbruk. Jag och min
kompis hade bara teoretisk kunskap innan vi kom hit men nu får vi de praktiska också”.

Vijayarajan äger inte land men vill bli bonde och planerar att köpa land så snart som möjligt.

“ Jag ska bli bonde, men just nu är min plikt att ta hand om min sexmånaders bebis. Om jag startar upp något nytt nu, kommer min fru bli arg, säger han och skrattar. Det är mycket hushållsarbete att göra just nu, men om ett år ungefär är det dags att sätta igång!”


Arul Mouzhi, 55 år och är en av många bönder som utbildats genom Kolunjis kurser. Hon har förändrat sitt jordbruk för att inte behöva kompromissa med klimatförändringarna.

“Jag har insett att jag kan odla olika typer av grödor. Många grödor som jag har nu, har jag bara odlat en säsong. Det är ett sätt att gardera mig, för om en sorts gröda inte överlever, så kommer åtminstone minst en annan gröda överleva och ge inkomst”.
Arul bor tillsammans med sin son och hans familj. Tillsammans har hon och hennes svärdotter precis skördat jordnötter. Nu torkar nötterna  under solens starkaste strålar mitt på dagen.

 “Vi använder jordnötter i vårt hushåll dagligen. Den mängden nötter som vi inte behöver själva tar vi till en butik som producerar olja som sedan säljs”, berättar Arul.


Färska jordnötter

Såhär ser färska jordnötter ut.
Den nyplockade smaken är en fuktig nöt med fräsch lätt smak utan salt. Den jordnöten som vi ofta handlar som snacks i Sverige är en oljad, saltad rostad version.

Mycket speciellt smakupplevelse som nyskördad!
Förutom jordnötter odlar Arul exempelvis röda och svarta linser, majs och hirs. Det sistnämnda syns på bilden och är en särskilt motståndskraftig gröda som klarar sig vid torka. Huvudfödan i Tamil Nadu är ris, men innan gröna revolutionen på 60-talet var hirs huvudgröda på tallriken. Hirs är mer näringsrikt och kräver mindre besprutning är ris. Hybridgrödor, främst ris, har skapat ett behov av överkonsumtionen av kemisk gödsel. Det har bidragit till ökning av sjukdomar så som diabetes, hjärt- och kärlsjukdom astma och cancer. Omställningen av kosten sker inte bara i jordbrukets värld, utan måste också ändras i människors personliga matval. Arul använder sina näringstäta grödor till familjens bruk och säljer det som blir över. Trots tåliga grödor finns utmaningar. Sista fem åren har det regnat mycket mindre.

“Jag har lärt från Kudumbam hur jag tar hand om frösorter och hur jag odla olika sorters hirs på Kolunji. I handen håller jag “finger millet”. Mitt barnbarn gillar gröten som jag kokar av denna sortens hirs till frukost”.





Bondelivet kan kännas drömskt för den som besöker fälten tillfälligt. Att vara bonde innebär dock stor ekonomisk osäkerhet. Ett orosmoment är att klimatförändringar ställer till mer än torka.

Förutom torka bidrar klimatförändringar med extrema väderförhållanden. Hösten 2018 fällde cyklonen Gaja 50 procent av träden på Kolunji. Det kommer att ta tid att plantera om och låta träd växa upp på nytt.

Här är en närbild av träd som fallit. Bönder som fick sina skördar förstörda av cyklonen drabbades såklart hårdast. Fattigdom kan se olika ut i olika delar av världen. När bönder inte kan skörda den mängd som de har planerat för blir det svårt att betala av lån, köpa basala varor och betala barnens skolgång och eventuell sjukvård. Flera generationer lever ofta i samma boende och de som är i arbetsför ålder står för barnens skolgång och mor/farföräldrars pension. Detta är ett exempel på det som kallas klimatfattigdom. Skörheten i jordbruket kan skapa just fattigdom, från en dag till en annan.
 

Jordmask-kompost

Bönderna står vid dagens sista station. Här görs jordmask-kompost. Stenlådorna fylls i botten av ett lager av trasiga stenar, blad, kvistar, löv och jord. Det blandas med torkad kodynga. Sedan upprepas lagren tre gånger och jordmaskar läggs i. Vatten hälls på för att bibehålla markfuktigheten. Efter närmare 60 dagar ska man sluta vatten för att maskarna ska krypa djupare ner i jorden. Sedan är komposten kvar att användas. Nu väntas Pappus middag och en god natts sömn innan 
nästa kursdag drar igång.


Nu avslutas denna utställning med en vackra blomman Kattu Paruthi som Ramadass håller i. De mjuka bären kan användas för att polera smycken blanka. Blomman får symbolisera Kudumbams framgångar och envisa arbete för att bönder och deras familjer ska kunna odla hållbart. Hittills har 3500 bönder utbildats i traditionella odlingstekniker vilket minskar den totala användning av giftigt bekämpningsmedel. Över 1500 använder inget bekämpningsmedel alls och 300 bönder är ekologiskt certifierade.


Precis som förutsättningarna för den här utställningen ändrades från ett bibliotek till digital plattform med anledning av corona, så ändras också tillvaron för bönder i Tamil Nadu drastiskt för några veckor sen. De konsekvenserna är förstås mycket värre än en flyttad utställning.  Besprutning, näringsfattig kost och klimattorka är redan utmaningar ni nu känner till - och nu står vi här i en pandemi. Indien är under “lockdown” vilket drabbar de allra fattigaste, vilka i Indien är just bönder. Oavsett omständigheter fortsätter Svalorna Indien Bangladesh sitt långsiktiga arbete för bönders situation. Stötta gärna Svalorna i tider som dessa, stödet behövs mer än någonsin. Du kan bli medlem (https://svalorna.org/stod-oss/manadsgivare/) eller skicka ett bidrag med Swish: 90 123 45.

Önskar alla läsare god hälsa / Matilda Bergman, praktikant på Kudumbam 2019-2020